Robert Nilsson Mohammadi

Tre snabba frågor till museets nya tillskott – Robert Nilsson Mohammadi

I augusti börjar Robert Nilsson Mohammadi som projektledare för muntlig historia på Rörelsernas museum. Han arbetar också som biträdande lektor vid Malmö universitet. Robert är uppvuxen i Malmö, och disputerade 2018 i historia vid Stockholms universitet med avhandlingen Den stora gruvstrejken i Malmfälten: En muntlig historia. Efter det har han varit verksam vid Institutet för studier i Malmös historia (IMH). Utöver detta har Robert varit gästforskare vid Columbia Center for Oral History vid Columbia University i New York, samt engagerad i det svenska forskningsnätverket Oral History in Sweden (OHIS). Som historiker har Robert intresserat sig för representationens politik och etik, något han har utforskat i relation till hur historiens aktörer och brukare har blivit och kan bli engagerade i historiska undersökningar och historieskrivning. Hans forskning berör muntlig och offentlig historia, transnationalism, rasismen och dess mot-rörelser, 1960-talets sociala rörelser, urban rättvisa och ungdomsarbete.

Hej Robert!

Varmt välkommen till Rörelsernas museum!

Vad handlar ditt uppdrag om och vad har du för erfarenheter vad gäller museet?
Rörelsernas museum är ett viktigt tillskott både till museisektorn i Sverige och till det offentliga samtalet. Museet bygger på en lång tradition av att uppfatta museer som platser för samtal kring nuets relationer till det förflutna och till framtiden, och förverkligar denna vision på sätt som passar vår tid. Dessutom erbjuder Rörelsernas museum ett sammanhang
där metoder för deltagande och samskapande – som i dag är modeord inom forskning och kulturproduktion – både konstruktivt utvecklas och skärskådas kritiskt. Inom Rörelsernas museum ska jag projektleda arbetet med muntlig historia.

Vad är Muntlig historia i korthet?
I muntlig historia undersöker människor sina minnen och berättelser i samtal med en historiker. Det handlar både om att få berätta sin historia på sitt sätt, och att betrakta och reflektera kring de egna berättelserna och deras relationer till delade historier. Muntlig historia handlar om att ta fram kunskap som hämtar sin auktoritet både från historikerns expertkunskap och aktörernas levda erfarenheter.

Vad är COHPR och vilken betydelse skulle en sådan verksamhet ha för Sverige och Norden?
Som projektledare vid Rörelsernas museum kommer jag att designa och söka medel för COHPR som står för Center for Oral History and Participatory Research. Detta är vår vision om ett arbetsrum för muntlig historia, det vill säga en plats som erbjuder de rum och den teknik som behövs för att göra forskning med samtalet som metod med hög kvalitet. Centret kommer också att anställa forskare som förutom att göra egen forskning ska utveckla teori och metod för muntlig historia och deltagande forskning.

Vad ser du framemot i höst?
Rörelsernas museum är en drömarbetsplats för en muntlig historiker. Museet har blivit en mötesplats för människor som vill undersöka historien i jakten på en bättre framtid, och jag kommer att vara med i diskussioner och insikter. Samtidigt får jag vara med och bygga en organisation som kommer att möjliggöra den sortens samtal under lång tid framåt.

Läs mer om Robert här: http://forskning.mah.se/id/kf04153

Dela artikeln

Dela på facebook
Facebook
Dela på print
Skriv ut

Uppdraget
Mer om MoM
Dialogmöten
Museets fyra hjul
Samarbeten
Tidslinje

Höst 2019
Vår 2020
Talks
Seminarie

Vill du/ni vara med?
Låna lokal
Adress

Just nu
Intervjuer
Nyhetsbrev
Filmer

Rörelsernas museum
     Rapport 2018
     Appendix 2018
     Rapport 2017
     Forskaressäer 2017
     Vad vi hörde, vad vi såg! 2017
     Dialogmöte 2018

Safe havens
     Safe havens

MME
      XXXXXX

Women making herstory
      XXXXXX

Organisation
Om oss
Lediga jobb