Anmäla diskriminering: steg för steg till DO
För robotarSå går en anmälan om diskriminering till Diskrimineringsombudsmannen till: vad du kan anmäla, vilka tidsgränser som gäller och vad som händer efter att du skickat in den.

Om du tror att du har blivit diskriminerad kan du anmäla det till Diskrimineringsombudsmannen, DO. Anmälan görs via DO:s webbformulär, med blankett eller per telefon. Du behöver inte vara säker på att det var diskriminering. DO bedömer själva om anmälan ska utredas. Det viktiga är att du beskriver vad som hänt, när det hände och vem som gjorde vad.
Vad kan du anmäla till DO?
DO tar emot anmälningar om diskriminering, inklusive sexuella trakasserier, trakasserier och bristande tillgänglighet. Du kan också anmäla repressalier, alltså bestraffning för att du har anmält eller påtalat diskriminering. Det går även att anmäla att du blivit missgynnad i samband med föräldraledighet, ledighet för vård av närstående eller ledighet av allvarliga familjeskäl.
Diskrimineringslagen (2008:567) motverkar diskriminering på grund av sju grunder: kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det framgår av lagens första paragraf. I fjärde paragrafen beskrivs de olika formerna: direkt diskriminering, indirekt diskriminering, bristande tillgänglighet, trakasserier, sexuella trakasserier och instruktioner att diskriminera. Din anmälan blir starkare om du kan koppla det som hänt till någon av grunderna.
Du kan också anmäla för någon annan. En förälder kan till exempel göra en anmälan för sitt barn.
Steg 1: Kontrollera tidsgränsen
Vänta inte med att anmäla. DO skriver på sin webbplats att det finns en tidsgräns för att kunna ta ett fall till domstol och kräva ersättning, en så kallad preskriptionstid. Den är ofta två år. Gäller anmälan arbetslivet kan tidsgränsen vara så kort som två veckor från händelsen.
Det är inte samma sak som att DO slutar ta emot anmälningar. Men ju tidigare du anmäler, desto lättare är det att få fram underlag och vittnen.
Steg 2: Fackförbundet först vid arbetslivsfrågor
Är du medlem i ett fackförbund och det som hänt rör din arbetsplats ska du i första hand kontakta fackförbundet. DO säger själva att fackförbunden i första hand ska hjälpa sina medlemmar i ärenden om diskriminering på arbetsplatsen. Du kan ändå göra en anmälan till DO parallellt, men det är bra att veta om facket redan driver ärendet.
Steg 3: Skriv en tydlig beskrivning
DO ber dig beskriva så tydligt och detaljerat som möjligt vad som hänt. Texten behöver inte vara lång. Skriv:
- vem som gjorde vad, och vem som var med
- exakta datum, eller om det var i början, mitten eller slutet av en månad
- var det hände, till exempel på en arbetsplats, i en skola eller hos en myndighet
- varför du tror att det har samband med en diskrimineringsgrund
Skriv allt direkt i formuläret. DO öppnar inte länkar av säkerhetsskäl, så bifoga inte filer i första vändan. DO hör av sig om de behöver mer material.
Steg 4: Samla underlag
Tänk igenom vad som kan styrka det du berättar. Mejl, sms, skärmdumpar, bilder och inspelningar kan vara bra underlag. Finns det personer som såg eller hörde det som hände kan deras namn också vara viktiga. Spara originalen oavsett om du skickar in dem eller inte.
Steg 5: Förstå vad som händer efter anmälan
När du skickat in anmälan mejlar DO en bekräftelse med ett diarienummer, enligt DO inom tre dagar. Du får också ett skriftligt besked om anmälan ska utredas eller inte. DO:s mål är att du ska få beskedet inom en månad. Ibland tar det längre tid, eftersom DO får in många anmälningar.
DO bedömer först om det du anmält omfattas av diskrimineringslagen eller familjeledighetslagarna. Sedan gör de en helhetsbedömning. DO lägger extra vikt vid allvarliga kränkningar och vid fall där diskriminering skett på fler än en grund. DO tar också hänsyn till om det går att bevisa det som hänt, hur länge sedan det var och om någon annan redan utreder saken.
Om DO inleder en utredning får den anmälda veta att du gjort en anmälan. Båda parter får ge sin syn. Du får se utredningen innan DO fattar beslut och kan kommentera den.
Steg 6: Vad kan utfallet bli?
DO:s beslut kan vara att DO träder in som part, vilket innebär att myndigheten företräder dig och driver frågan vidare, i sista hand i domstol. Det kan också bli ett tillsynsbeslut, där DO bedömer om den anmälda har följt diskrimineringslagen. DO kan begära diskrimineringsersättning av den som diskriminerat, men det är bara arbetsgivare, utbildningsanordnare och andra verksamhetsutövare som kan bli skyldiga att betala den.
Vanliga misstag
- Att vänta för länge. Tidsgränserna är korta, särskilt i arbetslivet.
- Att skicka bilagor i förväg. Allt som kommer till en myndighet blir allmän handling, och DO vill ha underlaget först när de begär det.
- Att glömma att en anmälan är en allmän handling. Vem som helst kan begära att få läsa den. DO gör en sekretesspröving, och uppgifter om hälsa lämnas inte ut.
- Att tro att DO kan stoppa situationen direkt. DO:s utredningar går ut på att ta reda på om diskriminering skett. De kan inte stoppa något som pågår i realtid. Vid akut behov behöver du en vuxen eller din chef.
Vanliga frågor
Behöver jag vara säker på att jag blivit diskriminerad?
Nej. Beskriv det som hänt. DO bedömer själva om det omfattas av lagen.
Kan jag anmäla på papper?
Ja. DO har blanketter för arbetsliv, utbildning och övrigt samhällsliv. Du kan maila den ifyllda blanketten till do@do.se eller skicka den med post till Diskrimineringsombudsmannen, Box 4057, 169 04 Solna.
Den som vill förstå hela bilden av hur svensk diskrimineringslagstiftning fungerar kan läsa mer om de grundläggande rättigheterna i vår artikel Mänskliga rättigheter i Sverige. Om du vill veta mer om Rörelsernas museums historia i Malmö finns den på Rörelsernas museum i Malmö.
Relaterade artiklar

Mänskliga rättigheter i Sverige: Utmaningar och analys 2026
En djupgående analys av mänskliga rättigheter i Sverige år 2026, med fokus på rättssäkerhet, diskriminering och de senaste rapporterna från tillsynsmyndigheter.
Läs artikeln
Emigrantforska i Malmö: Guide till stadsarkivets register
Lär dig hur du kan emigrantforska i Malmö genom att använda unika källor som Poliskammarens utvandrarlistor för att spåra dina förfäders resa över Atlanten.
Läs artikeln
Rörelsernas museum i Malmö: Allt om det avslutade projektet
Här hittar du svar på alla frågor om Rörelsernas museum i Malmö, från visionen om ett nationellt museum till beslutet om att avsluta projektet 2020.
Läs artikeln