# Rösträtt i Sverige: Vem får rösta och hur det fungerar

*2026-11-21*

> Vem har rösträtt i Sverige, vilka val du får rösta i och vilka regler som gäller för riksdags-, kommun- och regionvalen.

Rösträtt innebär rätten att rösta i allmänna politiska val. I Sverige har varje svensk medborgare som fyllt 18 år rösträtt till riksdagen, oavsett om hen bor i Sverige eller har bott här tidigare. Rösträtten är en av demokratins grundvalar, och det är just demokratin, migrationen, de mänskliga rättigheterna och den konstnärliga friheten som Rörelsernas museum i Malmö dokumenterar i sitt arkiv.

## Vad är rösträtt?

Rösträtt är rättigheten att delta i ett politiskt val genom att lägga en röst. Med allmän rösträtt menas att alla medborgare i en stat, eller medlemmar i en kommun, har rätt att rösta om de har nått en viss ålder. Den samlade gruppen av personer som har rösträtt i ett visst val kallas valmanskår.

Rösträtten kan delas in i två delar: valrätt och voteringsrätt. Valrätt är rätten att välja en person till ett visst uppdrag, till exempel att rösta på en riksdagsledamot. Voteringsrätt är rätten att avgöra en sakfråga, till exempel i en folkomröstning. Båda delarna ingår i det svenska valsystemet, och båda är viktiga för att medborgarna ska kunna påverka hur landet styrs.

## Vem har rösträtt till riksdagen?

I val till Sveriges riksdag har samtliga svenska medborgare som bor, eller någon gång har bott, i Sverige rösträtt — förutsatt att de fyller 18 år senast på valdagen. Det spelar ingen roll om medborgaren är folkbokförd i Sverige eller bor utomlands; de avgörande villkoren är svenskt medborgarskap och att man är tillräckligt gammal.

Rösträtten till riksdagen regleras i Regeringsformen, som är en av Sveriges grundlagar. Enligt Regeringsformen kan en svensk medborgare inte bli fråntagen sin rösträtt så länge hen behåller sitt svenska medborgarskap. Det innebär att rösträtten är starkt kopplad till medborgarskapet och inte kan tas bort genom ett vanligt beslut av en myndighet eller ett parti.

## Vem har rösträtt i kommunal- och regionval?

I val till kommunfullmäktige och regionfullmäktige har svenska medborgare från 18 års ålder som är folkbokförda i respektive kommun eller region rösträtt. Här gäller alltså inte bara medborgarskap utan också folkbokföring, eftersom det är den kommun eller region man bor i som man röstar i.

Även utländska medborgare kan ha rösträtt i kommunal- och regionval. Den som är medborgare i ett annat land men har bott och varit folkbokförd i Sverige i minst tre år har rösträtt till de församlingar där hen är folkbokförd. Medborgare från EU-länder, Norge och Island behöver bara ha varit folkbokförda i Sverige i 30 dagar och i förväg anmält att de vill rösta. Den som är EU-medborgare får bara rösta i ett EU-land.

Rösträtten i kommunala val bestäms i kommunallagen, inte i Regeringsformen. Det är en skillnad som är värd att känna till, eftersom reglerna kan se olika ut beroende på vilket val det gäller.

## Rösträtt till Europaparlamentet

I val till Europaparlamentet har alla som har rösträtt i riksdagsvalet också rösträtt. Varje EU-medlemsland väljer de ledamöter som landet har platser till i parlamentet, och antalet platser beror på landets folkmängd.

Medborgare från andra EU-länder som är folkbokförda i Sverige kan rösta på de svenska ledamöterna, om de anmält att de vill rösta i Sverige i stället för i sitt hemland. Det är ett sätt att säkerställa att EU-medborgare kan påverka även i det landet där de bor, även om de inte är medborgare där.

## Svenskar som bor utomlands

Svenskar som bor utomlands upptas i röstlängden i tio år efter utflyttningen. Det innebär att en utlandssvensk kan rösta i svenska val även efter att ha flyttat utomlands, så länge de tio åren inte har gått ut.

När de tio åren har gått ut upphör rösträtten, och en utlandssvensk som inte längre står i röstlängden kan inte rösta i svenska val.

## Rösträttens historia i Sverige

Rösträtten i Sverige har inte alltid sett ut som den gör idag. Tidigare var rösträtten kopplad till förmögenhet och skatteinkomst, vilket innebar att bara en liten del av befolkningen — främst män med egendom — fick rösta. Genom en lång rad reformer under 1800- och 1900-talen utökades rösträtten successivt till fler grupper.

Kvinnor och män fick samma rösträtt till riksdagen 1921, och det året hölls det första valet med allmän och lika rösträtt för båda könen. Innan dess hade kvinnor rösträtt i vissa kommunala val, men inte i riksdagsvalet. Utvecklingen mot allmän rösträtt var en central del av det svenska demokratisamhället som växte fram under 1900-talet.

## Varför rösträtt är viktig för demokratin

Rösträtt är mer än en formalitet eller en rättighet på papperet. Det är det sätt som medborgare kan påverka vilka som styr landet, kommunen och regionen. Utan rösträtt finns ingen reell demokrati, och utan demokrati är det svårt att skydda de mänskliga rättigheterna, yttrandefriheten och den konstnärliga friheten.

Rörelsernas museum i Malmö samlar arkiv och dokumentation från gräsrotsrörelser som kämpat för demokratiska rättigheter, och det är i just den historien som rösträtten får sin mening. Att veta vem som får rösta, och hur rösträtten har vunnits fram, är en del av att förstå det samhälle vi lever i idag.

Läs mer om mänskliga rättigheter och sociala rörelser i de relaterade artiklarna om mänskliga rättigheter i Sverige och sociala rörelser i Sverige.

## Vanliga frågor om rösträtt

**Måste man vara svensk medborgare för att rösta?**
Till riksdagsvalet ja. Till kommunal- och regionval kan även vissa utländska medborgare rösta om de har bott i Sverige tillräckligt länge.

**Från vilken ålder får man rösta?**
Från 18 år, om man fyller 18 senast på valdagen.

**Kan man rösta om man bor utomlands?**
Ja, svenska medborgare som bor utomlands står i röstlängden i tio år efter utflyttningen. Efter tio år upphör rösträtten och man kan inte rösta om man inte längre står i röstlängden.

**Vad är skillnaden mellan valrätt och voteringsrätt?**
Valrätt är rätten att välja en person till ett uppdrag, voteringsrätt är rätten att avgöra en sakfråga.
